kelinn
lýsingarorð
Beyging
kk.kvk.hk.
nf.kelinnkelinkelið
þf.kelinnkelnakelið
þgf.kelnumkelinnikelnu
ef.kelinskelinnarkelins
nf.kelnirkelnarkelin
þf.kelnakelnarkelin
þgf.kelnum
ef.kelinna
nf.kelnikelnakelna
aukaföllkelnakelnukelna
öll föllkelnu
öll föllkelnarikelnarikelnara
öll föllkelnari
kk.kvk.hk.
nf.kelnasturkelnustkelnast
þf.kelnastankelnastakelnast
þgf.kelnustumkelnastrikelnustu
ef.kelnastskelnastrarkelnasts
nf.kelnastirkelnastarkelnust
þf.kelnastakelnastarkelnust
þgf.kelnustum
ef.kelnastra
nf.kelnastikelnastakelnasta
aukaföllkelnastakelnustukelnasta
öll föllkelnustu